Ett typiskt prefab hus går snabbare att bygga på plats eftersom så mycket som möjligt färdigställs på annan plats och sedan transporteras till tomten där huset ska uppföras. Detta har flera fördelar men innebär också utmaningar.
En av fördelarna med prefabricering är att vissa moment är både enklare och säkrare att utföra i en för ändamålet utformad fabrik eller verkstad, istället för att man ska göra dem på den plats där byggnaden ska stå. Man kan också få ned tillverkningskostnaden per komponent genom massproduktion, vilket är lockande för många med tanke på hur mycket det kostar att bygga hus idag. Att byggnaden går snabbare att få upp på plats kan också spara pengar, eftersom det blir färre arbetstimmar som går åt.
Vidare är det idag möjligt att köpa prefab hus där komponenterna tillverkats mycket noga och med exakta mått, och dessutom kvalitetsgranskats innan de skickats iväg. Med en sådan lösning blir det helt enkelt mindre risk för oväntade problem som visar sig när man är mitt uppe i konstruktionsarbetet.
En annan fördel med prefab byggnader har med vädret att göra. Att ett prefab hus går snabbare att uppföra när man väl sätter igång på plats innebär färre dagar då man behöver oroa sig över att nederbörd eller starka vindar ska skada komponenterna.
Prefab byggnader passar dock inte överallt, särskilt inte om det rör sig om prefab byggnader som sätts ihop av mycket stora paneler, extralånga bjälkar och liknade. Detta eftersom sådana delar inte kan transporteras till tomter som inte ligger i anslutning till ett tillräckligt bra vägnät. Att bygga med prefabricerade komponenter kan också innebära att man behöver använda sig av lyftkran och liknande hjälpmedel, men exakt vad som krävs beror mycket på vilken typ av prefab hus man valt.
Över lag är det viktigt att man undersöker transportmöjligheter, transportkostnader och vilka maskiner som krävs redan på ett tidigt stadium om man överväger att köpa och uppföra ett prefab hus. Nu för tiden finns det flera seriösa försäljare av prefab hus i Sverige som också kan hjälpa till med information och lösningar rörande sådant, så tveka inte att be om hjälp.
Mycket går att ordna även om man vill uppföra ett stort hus på en tomt som ligger långt in på en skogsväg eller det är något annat som komplicerar logistiken, men man bör ta med det i planering på ett så tidigt stadium som möjligt. Dagens färdiga kataloghus som säljs i Sverige är anpassade för att komponenterna ska kunna transporteras på det svenska vägnätet utan alltför mycket krångel, både i täta stadskärnor och ute på landsbyggden, men väljer man ett ovanligare prefab hus kan det innebära större krav.
Nej, alla prefab hus säljs inte till fast pris, men det finns gott om leverantörer som erbjuder prefab hus till ett fast pris vilket är mycket positivt för den som vill hålla koll på kostnaden och undvika oväntade utgifter under byggandet.
Nej, alla prefab hus är inte massproducerade. Vill man hålla kostnaderna nere är det oftast mest praktiskt att välja ett massproducerat ”kataloghus”, men det finns även företag som specialtillverkar prefab hus i samarbete med den arkitekt du anlitat. Detta brukar dock bli betydligt dyrare än att välja ett massproducerat kataloghus. En kompromiss som ibland är möjlig att genomföra är att använda sig av de grundläggande komponenter som ingår i ett kataloghus men med vissa modifikationer och förändringar som gör arkitekturen mer ovanlig och får den att stämma bättre med köparens specifika önskemål.
Modulbyggnader är prefab byggnader som sätts ihop av moduler (volymelement) vilka byggts i förväg i en fabrik. Det är vanligt att både el och vvs är installerat redan innan huset monteras ihop.
Exempel på företag i Sverige som erbjuder modulhus är Älvsbyhus, Hjältevadshus, Sommarnöjen, Nordic Modular Group, Expandia, PCS Modulsystem, Ramirent och Cramo.
Under hösten 2013 fick modulhusen extra uppmärksamhet i media eftersom Boverket föreslog att reglerna kring tillfälliga bostäder borde ändras, bland annat för att uppmuntra byggnation av prisvärda modulhem för unga och studenter. Förslaget var en del av Boverkets allmänna arbete med att underlätta bostadsbyggande i Sverige.
Volymelement är moduler där både golvdelar, väggdelar och takdelar byggs ihop i fabriken. De kallas också för sektioner. Att färdigställa en byggnad med volymelement kan gå mycket snabbt när man väl är på plats på tomten, eftersom även ytskikt, installationer och viss inredning kan göras klar i fabriken i förväg.
Standardmetoden för att bygga med volymelement i Sverige innebär att man färdigställer en grund på plats innan volymelementen transporteras dit. Stommen i ett volymelement är vanligen trä, men andra material förekommer också.
I Sverige används volymelement för flera olika typer av byggnader, bland annat enfamiljshus, studentbostäder, kontor och skolor. Det är dock inte vanligt att använda sig av moduler för byggnader som är högre än sex våningsplan.
Vissa modulhus uppförs på ett vis som gör det förhållandevis enkelt att ta isär volymelementen från varandra igen och flytta dem någon annan stans.
När man uppför ett panelhus använder man sig av fabrikstillverkade färdiggjorda paneler för väggar, tak och golv. Nu för tiden är det vanligt att panelerna tillverkas med hjälp av automatiska sågar och laserskärare, vilket minskar mängden spill.
Panelhus befinner sig alltså konstruktionsmässigt någonstans mellan modulhus och traditionella platsbyggda lösvirkeshus och liknande. Man använder sig av fabrikstillverkade komponenter för ökad effektivitet och lägre kostnader, men uppförandet blir inte lika oflexibelt som när man bygger med moduler.
Ett betongelement är en byggnadsdel av betong som tillverkas i en fabrik och forslas till byggplatsen. Betongelement är vanligen stora och tunga och kräver lyftkranar och liknande maskiner för att hanteras.
Man kan till exempel använda sig av betongelement för bjälklaget och husgrunden (pelarholkar, sockelelement, källarväggselement, stödmurselement och liknande). Takplattor i form av betongelement är också vanligt förekommande, och fasaden kan bestå av fasadelement med plats för värmeisolering.
Numera används normalt betongelement som skapats med med mycket hög precision, särskilt vad gäller komplicerade komponenter som trappor, trapphus, bjälklag och fasadelement. Exempel på komponenter som inte brukar kräva samma höga grad av precision är betongkantsten och stödelement.
Ett typhus är en husmodell som tagits fram för att många hus ska kunna byggas från samma ritning. I Sverige fick de genomslag i början av 1900-talet då egnahemsrörelsen publicerade flera skrifter med information om typhus. Dessa ritningar krävde inte några avancerade prefabricerade komponenter utan var vanligen skapade för lösvirkeshus. Senare började många husföretag i Sverige erbjuda typhus, och så småningom blev det vanligt med prefabricerade typhus. Så kallade ”kataloghus” är numera vanligen prefabricarade typhus. Exempel på svenska företag som säljer kataloghus är Borohus och Myresjöhus.
Vad gäller trähus så kan att ”bygga i lösvirke” sägas vara motsatsen till prefab hus, eftersom man använder sig av lösvirke istället för paneler, sektioner, moduler eller liknande.
En i Sverige vanlig metod innebär att byggmästaren gradvis införskaffar det material som behövs, så att man inte behöver ha mycket material lagrat i anslutning till byggplatsen. Virket anländer inte exakt tillsågat i förväg, utan köps i standardlängder och kapas till på plats.
Obs! Kataloghus är vanligen prefab hus, men det finns även kataloghus som byggs av lösvirke även om det är ovanligare. Att man väljer ett kataloghus innebär alltså inte automatiskt att det inte är ett lösvirkeshus, och att man vill ha ett lösvirkeshus innebär inte att det är uteslutet att välja att kataloghus.
Grundtanken med att köpa ett prefab hus som man får tillgång till när det är ”nyckelfärdigt” är att man som köpare ska få nycklarna i handen och kunna kliva in och börja bo i sitt hus direkt vid överlämnandet. Nyckelfärdigt är dock inte någon juridisk term och exakt vad som avses med nyckelfärdigt varierar därför mellan olika leverantörer av nyckelfärdiga prefab hus. Om det är ett nyckelfärdigt hus du behöver är det därför viktigt att du jämför de leverantörer du är intresserad av, så att du kan fatta ett välgrundat beslut och inte drabbas av några obehagliga överraskningar när du väl står där med flyttbilen packad och nycklarna i handen.
De välrenommerade kataloghusföretagen har tagit fram planlösningar som bygger på svenska byggnormer och företagens långa erfarenhet av att bygga hus i Sverige. I många fall går dock planlösningarna att förändra, inom vissa gränser, så att de passar dig bättre om du har behov och önskningar som inte sammanfaller med genomsnittet. Att du väljer att kataloghus istället för lösvirkeshus innebär alltså inte att du behöver vara helt låst till en viss planlösning, utan det brukar finns utrymme för anpassningar även med kataloghus – dock inte lika stora som när man bygger helt fritt med lösvirke.
Vissa kataloghusföretag har egna arkitekter anställda som kan anlitas för att göra förändringar av planlösning, materialval, fasad, med mera. I vissa fall innebär det att företaget enbart tillåter förändringar som tagits fram eller godkänts av de egna arkitekterna. Detta handlar bland annat om försäljarens juridiska ansvar och om att garantier ska kunna hållas även för ett kataloghus med modifierad planlösning.
Kataloghus från svenska företag är i princip alltid utformade i enlighet med Plan- och bygglagen, annars skulle de ju vara svåra att sälja. Detta gäller till exempel installationer, brandsäkerhet och energisnålhet. Om du vill göra förändringar för att få ett kataloghus att vara mer som du vill ha det är det viktigt att du beaktar PBL, annars riskerar du att skapa önskemål som inte kan uppfyllas eftersom de bryter mot lagen. Ta gärna hjälp av ett proffs och öppna även en dialog med kataloghusföretaget på ett tidigt stadium för att se vad som är praktiskt möjligt.
Den tomt där byggnaden ska uppföras innebär specifika förutsättningar, och vissa tomter är knepigare än andra. Att man har en tomt som är lite annorlunda innebär dock inte att man per automatik är tvingad att bygga med lösvirke.
Om tomten till exempel är sluttande kan det göra det svårare att hitta ett lämpligt prefabricerat hus som inte kräver stora ingrepp i tomten och omfattande markarbeten, men svårare innebär vanligen inte omöjligt utan det handlar mest om att man blir lite mer begränsad i sina val jämfört med den som bygger på en platt tomt. I samarbete med ett bra prefabföretag och deras arkitekter kan man vanligen komma fram till en bra lösning där rätt hus i kombination med rätt markarbeten gör den sluttande tomten till en tillgång snarare än något negativt.
Foton och filmer på internet kan vara bra som inspiration, men det är svårt att verkligen känna hur ett hus är utan att befinna sig i det. Många leverantörer av kataloghus har därför visningshus tillgängliga som du kan besöka för att skaffa dig en bättre uppfattning om hur de är. Där kan du också få känna på olika val och tillval och skaffa dig en bättre känsla för vilka material och lösningar du föredrar för just ditt framtida hem.
Att bygga hus är för de flesta av oss en stor och livsomvälvande investering, så det är definitivt värt att lägga en del tid och energi på att besöka visningshus innan man spikar några val.