Friggebod

Friggeboden är en typ av fristående komplementbyggnad som fått sitt namn efter Birgit Friggebo (Folkpartiet). Hon var bostadsminister år 1979 när bygglovsplikten avskaffades för en liten byggnad på max 10 kvadratmeter, förutsatt att vissa andra krav också uppfylldes.

Att bygga så kallade friggebodar blev snabbt populärt i Sverige, och år 2008 ändrades lagen så att friggebodar nu fick vara max 15 kvadratmeter. Det blev dessutom tillåtet att fördela dessa 15 kvadratmeter över flera byggnader på tomten.

Så småningom infördes även reglerna om Attefallshus. För mer information om dessa, besök vår artikel om Attefallshus.

När friggeboden slog igenom i början av 1980-talet var det vanligt att fastighetsägaren själv designade och byggde friggeboden, eller anlitade en snickare för jobbet. Så småningom började det säljas byggsatser för friggebodar och flera olika modeller utformades för olika behov. Tidiga friggebodar var ofta tämligen traditionella och såg ut som små stugor, med spröjsade fönster och ett snedtak med nock i mitten. Numera finns det dock även friggebodar att köpa som har mer moderna snitt och passar ihop med mer strama och moderna byggnader. Det går också att köpa byggsatser för friggebodar med extra hög kvalité, till exempel vad gäller materialval och finish på ytskikten.

Regler för friggeboden

Dessa regler gäller sedan den 1 januari 2008.

• Friggeboden ska vara en fristående komplementbyggnad. På tomten måste det redan finnas ett en- eller tvåbostadshus.
• Friggeboden får vara max 15 kvadratmeter stor. (Det är tillåtet att fördela dessa kvadratmeter över flera byggnader. Arean 15 kvadratmeter avser den sammanlagda arean för alla bodar och uthus utan bygglov på en fastighet byggda efter år 1979 då lagen om friggebod infördes.)
• Friggeboden får ha max 3 meter till taknocken.
• För att bygga en friggebod närmare grannens tomtgräns än 4,5 meter krävs tillstånd från grannen.
• Friggeboden måste vara minst 4,5 meter från gräns mot gata och allmän plats. Närmare än så krävs bygglov för boden, vilket innebär att den inte längre är en friggebod.
• Friggeboden måste uppfylla en rad allmänna krav som gäller för byggnader. Detta gäller till exempel frågor som olägenhet för grannar, trafiksäkerhet och estetik. Mer information hittar du hos Boverket.

Obs! Detta är bara ett axplock ur regelverket för friggebodar. För mer detaljerad information, besök Boverket.se. Boverket är en svensk central förvaltningsmyndighet för  för samhällsplanering, byggande och boende.

Undantag

• Kommunen har rätt att upphäva bygglovsfriheten för friggebodar i områden med värdefull miljö. Denna upphävning sker genom detaljplanen för området.
• Inom strandskyddsområde krävs dispens för att få uppföra friggebod.

Får man ha el i friggeboden?

Ja, det är tillåtet att installera elektricitet i friggeboden. Vanliga regler om elsäkerhet gäller.

Får man ha vatten och avlopp i friggeboden?

I de flesta fall krävs en bygganmälan till kommunen för att man ska få installera vatten och avlopp i en friggebod.

Får en friggebod ha källare?

Ja, en friggebod får ha källare.

Krävs anmälan till byggnadsnämnden?

Nej, för en friggebod krävs inte någon anmälan till byggnadsnämnden. En sådan krävs däremot för attefallshus, och attefallshus får inte byggas utan att man fått startbesked från byggnadsnämnden först. (Observera att en anmälan till byggnadsnämnden inte är samma sak som bygglov.)

Viktigt: Vi strävar efter att ange korrekt och aktuell information på den här sidan, men rekommenderar också att du alltid dubbelkollar med boverket.se och kommunen innan du fattar några beslut rörande byggande eller ändring av attefallshus och/eller friggebod. Det totala regelverket är mer omfattande än det som tas upp på den här sidan.