Ett komplementbostadshus är en fristående byggnad (som inte är huvudbyggnaden) som får (men inte måste) användas som permanentboende, uthyrningsbostad eller fritidshus och därför måste uppfylla vissa juridiska krav som ställs på sådana boenden.
En komplementbyggnad är en fristående byggnad (som inte är huvudbyggnaden) som inte får användas som permanentboende. Det kan till exempel röra sig om ett förråd, växthus, garage eller poolhus. Det är tillåtet för en komplementbyggnad att ha kök och badrum, och man får till exempel använda byggnaden som tillfällig gäststuga, men inte som permanentboende.
Enligt Boverket är det tillåtet för attefallshus att ha källare om det är lämpligt ur bland annat geoteknisk synpunkt. När du gör din anmälan till kommunen måste du ange att attefallshuset ska ha källare, så att kommunen kan ta ställning även till denna del.
Reglerna för attefallshusets area gäller den area som byggnaden upptar på marken, så ett 30 kvadratmeter stort komplementbostadshus kan alltså ha en 30 kvadratmeter stor källare utan att bryta mot reglerna.
För tillbyggnader gäller särskilda regler, eftersom det då är bruttoarean som räknas, inte hur stor plats byggnaden upptar på marken.
I normalfallet sträcker sig strandskyddet 100 meter från hav, sjö och vattendrag. Eftersom det är viktigt att veta exakt hur det beräknas (eftersom vattenståndet varierar) rekommenderar vi att du tar kontakt med byggnadsnämnen i kommunen för att få exakt information.
För byggande inom strandskyddsområde krävs tillstånd enligt miljöbalken även om byggnadet i övrigt uppfyller attefallsreglerna.
Det finns flera olika typer av attefallshus. Det är tillåtet att bo permanent i ett attefallshus av typen komplementbostadshus.
Attefallshus som ska användas för permanentboende måste uppfylla reglerna för bostäder. Se särskilt Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (EKS). Det krävs till exempel adekvata utrymmen för matlagning, personlig hygien och förvaring. Reglerna om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga gäller.
Om ett attefallshus inte ska vara permanentboende utan enbart användas för boende ibland, till exempel som fritidshus, är reglerna inte riktigt lika strikta som för permanentboende.
Ja, kommunens byggnadsnämnd tar ut avgift för beslut om startbesked. Slutbesked innebär också en avgift.
Tänk också på att avgifter kan utgå för tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen.
Boverket.se har mycket information om reglerna som gäller för attefallshus och hur de ska tolkas.
Du bör också kontakta byggnadsnämnden i kommunen för mer specifik information, till exempel rörande detaljplanen för området.
Reglerna för att man ska få uppföra ett attefallshus anger att det redan måste finnas ett en- eller tvåbostadshus på tomten. Men vad händer om man bygger ett attefallshus i enlighet med regelverket, men en- eller tvåbostadshuset senare försvinner, till exempel på grund av rivning eller brand? Måste man riva attefallshuset då?
Svaret är nej, attefallshuset får stå kvar, eftersom det uppfyllde reglerna när det byggdes. Att en- eller tvåbostadshuset senare till exempel rivs, brinner upp eller byggs om till flerbostadshus påverkar inte detta.
Däremot saknas det fortfarande praxis för hur ett sådant ”ensamt” attefallshus ska klassas. Är ett komplementbostadshus plötsligt ett enbostadshus om det ursprungliga en- eller tvåbostadshuset försvinner? Det krävs rättsfall för att klargöra detta. Enligt Boverkets nuvarande uppfattning är komplementbostadshuset fortfarande ett komplementbostadshus, och om man vill ändra klassningen till enbostadshus krävs bygglov.